• Pris: 38kr
  • Version: 9.5
  • Storlek: 18.6 MB
  • På svenska: Nej
  • Företag: Chillingo Ltd © Redshift
  • Testad på: iPhone 3GS
  • Finns till: iPad, iPhone, iPod
  • Visa i Appstore
2010-11-02
4
0 kommentarer

The Quest

Det antagligen just nu största rollspelet till iPhone, iPod och iPad, där du i äkta Dungeon Master anda tar du dig an den stora spelvärlden.

The Quest var faktiskt det allra första spelet jag laddade ned från App store för ca ett år sedan eller så. Det jag då var ute efter var att se om det till iPhone fanns något trevligt och nostalgidoftande “first-person” rollspel a’ la Dungeon Master, Black Crypt, Eye of the Beholder, Might and Magic och allt vad de nu hette på den gamla goa Amiga-Atari tiden. Och bland ett fåtal möjliga kandidater föll valet på The Quest, kanske inte det grafiskt mest tilltalande spelet, men det som verkade ligga mest i närheten av vad jag var ute efter. The Quest visade sig vara själva huvudspelet i en serie med ett flertal expansioner, och såhär ca ett år och ett antal expansioner senare börjar jag så smått känna en viss mättnad på denna spelserie. Men att jag trots allt hållit på med den i nästan ett år (inte konstant, men av och till) måste ju i alla fall betyda att den har ett rätt så hyfsat spelvärde. Så min recension får bli någon slags sammanfattning av både huvudspelet och de expansioner jag spelat, men med lite tonvikt på huvudspelet.

Teamet

The Quest är utvecklat av det ungerska spelföretaget Redshift som så vitt jag förstår består av endast två eller tre personer och därtill en handfull ytterligare personer (inte nödvändigtvis ungrare) som hjälper till att betatesta, skriva quests, story etc. Dessa personer finns även med i spelet som viktiga “Non Playing Characters”, de är nämligen professorer på Redshift universitetet som figurerar i spelet, och det är av dem du får flera av huvuduppdragen som måste klaras av för att klara spelet.

Start

Spelet börjar med att du får skapa din spelkaraktär eller avatar. Du får välja mellan fem olika anpassningsbara raser, som var och en har sina egna speciella styrkor och svagheter, du väljer namn, ansiktsbild och kön. Sedan väljer du vilken klass din karaktär skall tillhöra exempelvis krigare, magiker, präst etc. Du kan också strunta i att välja klass och gå direkt på att manuellt modifiera dina färdigheter. Inga nyheter eller konstigheter för den som spelat någon form av rollspel förut med andra ord. Däremot är det så att beroende på vilken ras du väljer så kommer du att starta spelet på olika platser och med olika utrustning. Själv valde jag rasen Etherim och fick då starta i den lilla byn Matras på ön Freymore (som är själva huvudön i Quest serien). Din avatar är en kunglig agent med uppdraget att ta reda på vad som hänt med öns guvernör, han är nämligen försvunnen och enligt vissa rykten giftmördad av någon som vill ta kontroll över Freymore. Ditt uppdrag är hemligt och endast ett fåtal invigda känner till att du är något annat än den något gröna äventyrare du utger dig för. Din resa genom landet kantas förstås av en massa uppdrag, både sidouppdrag och sådana du behöver utföra för att ta dig vidare mot sanningen. Uppdragen får du genom att prata med invånarna. På din väg möter du så klart rövare, barbarer, trollkarlar, orcer, drakar, diverse monster etc. Dessa blir också svårare ju längre ned i landet du tar dig. Ön/landet Freymore bjuder bland annat på skogar, städer, byar, tempel, grottor, hemsökta gravplatser etc. Vissa av uppdragen sätter din moral på prov och du kan fritt välja om din karaktär skall följa den goda eller onda vägens stigar. Ett av uppdragen kräver faktiskt att du utför vissa onda handlingar för att infiltrera tjuvarnas hemliga högkvarter. Men se upp för att springa på någon av städernas vakter om du brutit mot lagen, för då kan du hamna i fängelse en tid.

Spelandet

Det finns en mängd färdigheter du kan utveckla och en massa trollformler du kan lära dig under resans gång. Utvecklar du dina kunskaper inom alkemi kan du tillverka egna trolldrycker med hjälp av svampar, växter och rötter du hittar. Varje gång din avatar stiger i nivå får du ett antal poäng (skill points) att fördela på valfria färdigheter, men du kan även köpa träning i butiker och av vissa av dem du möter i spelet. Utöver det kommer du att hitta böcker och även kunna köpa böcker i bokaffärer som ger dig upp till 20 poäng på enskilda färdigheter, de böcker som ger mest poäng är dyra men väl värda att investera i. Om du planerar att spela The Quest serien länge är ett tips att spara dessa böcker till senare, även om det kan vara frestande att läsa dem på en gång. Det ligger nämligen till så att när din karaktär når ungefär level 30 eller däromkring, kommer det inte längre att gå att fördela ut de “skill points” du erhåller varje gång du stiger i nivå. Jag vet inte varför man gjort så i spelet, kanske för att din karaktär inte skall kunna bli för överlägsen eller något, lite konstigt och lite frustrerande tycker jag i alla fall. Nåja, det är då det är dags att använda upp alla böcker du samlat på dig. Så gjorde tyvärr aldrig jag eftersom jag inte kände till denna lilla egenhet i spelet. Men level 30 når du med största sannolikhet inte i det första spelet, förmodligen först i andra eller tredje expansionen. Allt du hittat, all din erfarenhet etc. följer med i expansionerna, som mer kan ses som nya områden/öar som öppnas upp med nya uppdrag än som enskilda spel, även om vissa av expansionerna kan spelas fristående utan huvudspelet installerat.

Expansioner

De expansioner jag spelat är “Islands of Ice and Fire”, “Hero of Lukomorye I (HOL 1)”, “Hero of Lukomorye II (HOL 2)” och “Hero of Lukymorye III (HOL 3)”. Den största skillnaden i miljö gentemot huvudspelet hittar du i “Islands of Ice and Fire” som bjuder på både vulkanisk lavamiljö och, som kanske namnet antyder, snö och isvidder. Utöver det skiljer så klart uppdragen, att det tillkommer en del nya monster, lite skiftande miljöer, nya utmanande labyrintliknade grottsystem, nya trollformler, vapen, sjukdomar etc. Men i övrigt är huvudgrafik, gränssnitt etc. detsamma. Just konstiga sjukdomar (eller vad sägs om “Apple Ache”, “Quintessential Flu”, “Poison Ivy” , “Hades Itch” eller “Gehenna Fever” för att nämna några ) har fått ovanligt stort utrymme i HOL expansionerna, och naturligtvis kan de alla drabba dig, och kommer med all säkerhet också att göra det. De övriga i skrivande stund tillgängliga expansionerna är “Mithril Horde”, “Escape from Asteroids”, “Hero of Lukomorye IV”, “Cursed Chess Set” och den nyligen släppta “Lost Archipelagos”.

Spelfakta

Man skryter lite om att spelet har vacker 3D grafik, men någon äkta 3D grafik är det inte frågan om, 3D simulerad 2D grafik skulle jag nog kalla det, och inte är den särskilt vacker heller. Nu är i och för sig inte grafiken det absolut allra viktigaste i den här typen av nostalgidoftande spel, men jag hade nog önskat att man förbättrat den. Sedan tycker jag inte heller att gränssnittet är överdrivet välgjort även om det fungerar. Däremot håller alla föremål i ditt inventory en grafiskt sett väldigt hög klass. Ljudet är ganska sparsmakat men funktionellt, även om det känns lite torrt på något obestämt vis. Musiken är även den ganska sparsmakad men ger en rätt bra medeltidskänsla och när den förändras till mer intensiv och spännande vet du att det finns fiender i närheten. Du rör dig i spelet i de fyra väderstrecken och stegvis, dvs att du inte rör dig helt fritt i en 3D miljö som i t.ex. spelet Oblivion, utan mer på samma sätt som de gamla klassikerna Dungeon Master, Lands of Lore etc. Vidare är spelet omgångsbaserat, dvs att vid sammandrabbningar med fiender gör motståndarna sina drag, sedan är det din tur, till skillnad från mer actionorienterade spel där all strid sker i realtid. Dygnet fortlöper och dag blir till skymning som blir till natt som blir till gryning. Ibland regnar det, och är du på en kall plats kan det snöa, men förvänta dig inget i stil med väder och dygnsförändringarna i t.ex. Oblivion som ligger på en helt annan grafisk nivå. Spelet kan spelas både i vertikalt eller horisontellt läge, vilket som passar dig bäst. Själv föredrar jag vertikalt läge eftersom kontrollerna för styrningen och attack etc. då kan skötas med båda tummarna. Du kan även styra och vända din karaktär genom att finger-dra på skärmen, men det tycker jag inte funkar särskilt bra. Själva gränssnittet kan möjligtvis upplevas lite rörigt, men efter lite spelande rör du dig vant mellan de olika vyerna. Du har även en karta över landet till din hjälp där du också ser var du befinner dig, kartan kan växlas i två lägen: världskarta och lokal kartvy (mer inzoomad).

Spelbarhet

Är du nybörjare i rollspelsgenren kan det här spelet antagligen upplevas aningen krångligt, men för er med lite rollspelsvana är det inga konstigheter utan det mesta känns igen. Därmed inte sagt att en nybörjare inte kan spela det, inlärningströskeln är måhända aningen högre än de flesta andra spel du hittar i App store men absolut ingen omöjlighet. I början är det inte så mycket att hålla reda på, och längre in i spelet när det är en hel del att hålla reda på, har du med all säkerhet kommit in i spelet så pass bra att du inte ens tänker på det.

Spelserien innehåller ibland en lite märklig humor, t.ex. stöter du i en av expansionerna på en gammal agentvän (agent Kolbok) som visar sig vara en vandrande kaka, eller om han var väldigt effektivt kamouflerad till en kaka. Hur som helst bär du sedan med dig honom i din ryggsäck, där han emellanåt hjälper dig med en del uppdrag och emellanåt fäller lustiga kommentarer.

Negativt

Det jag kan störa mig på i spelet är att många uppdrag kan bestå av flera steg, men du har ingen vettig logg som berättar vilka steg du klarat av och vilka du har kvar, bara info om uppdraget i sin helhet i din uppdragslogg när du fått och accepterat ett uppdrag. Och när du går tillbaka till personen du fått uppdraget av säger denne bara något i stil med: “Don’t let me down, I’m counting on you” så länge du inte klarat hela uppdraget. Många uppdrag kan också vara extremt kniviga, speciellt på de lite högre nivåerna i expansionerna, det kan t.ex. handla om att klicka på en specifik vägg i en stor labyrint där din kartfunktion som extra krydda på moset är helt utslagen av labyrintens starka magi. Spelet har dock här samtidigt en styrka som gör att det trots allt går att klara även de riktigt svåra uppdragen där man kört totalt fast, nämligen ett starkt community.

Positivt

Det rör sig i själva verket om ett flertal communities och siter tillägnade the Quest och dess expansioner där de två största är Playhaven.com (vilket går att komma åt från spelets startskärm) och Catacomber.com (drivs av Catacomber, en av utvecklarna och karaktärerna i spelet.)

På dessa siter kan du få hjälp med allt som rör spelet och expansionerna, och ett talande exempel på hur långt deras hjälpsamhet sträcker sig är när jag på något sätt lyckades slarva bort en harpa jag hittat och som krävdes för att lösa ett av huvuduppdragen i expansionen HOL 3. Efter en diskussion kring detta mellan mig och Catacomber på forumet catacomber.com lade man in en extra harpa i en uppdatering av spelet som jag sedan tankade ned från App store, i forumet fick jag sedan en anvisning till var jag kunde hitta harpan och kunde sedan slutföra uppdraget. Det mina damer och herrar är kundservice :-)

Med alla tillgängliga expansioner måste The Quest vara den spelserie för iPhone som i nuläget bjuder på klart flest möjliga speltimmar. Att ta sig igenom huvudspelet och alla expansioner bör rimligtvis innebära år, eller åtminstone månader av intensivt spelande.

Slutsats

Slutsatsen blir att The Quest och dess expansioner är väl värda att spela, speciellt om du är lite van vid traditionella datorrollspel och gillade de gamla klassikerna jag nämnt lite här och var i recensionen. Priset är 38 kronor för huvudspelet medan expansionerna kostar ca 15 kronor styck, och åtminstone en är gratis. The Quest finns även i en lite version för dig som vill prova på spelet innan du bestämmer dig för att köpa det eller inte. Att vissa uppdrag i expansionerna är lite väl svåra ibland vägs till större delen upp av de fantastiska forumen på internet där du kan få hjälp med alla aspekter av spelen. Så vill du ha en spelserie som räcker länge är The Quest definitivt något för dig, men visst efter ett antal expansioner blir man lite mätt på det hela. Att grafiken inte är i toppklass drar också ned betyget en aning, men det landar ändå på en stabil fyra.

Recenserad av: Appollo

Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen Skärmdump på applikationen

Skriv en ny kommentar

Din e-post kommer inte visas någonstans publikt. Om du har ett konto hos Gravatar kommer din avatar visas vid din kommentar.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.